Intervju med My Eklund Sakberg

Jag (Sandra Månsson) hade förmånen att få göra en kort intervju med My Saksberg om patientsäkerhet och betydelsen av sjuksköterskans kompetens och ledarskap inom kommunal hälso- och sjukvård. My är leg. sjuksköterska med masterexamen i kvalitetsförbättring och ledarskap. Hon har en lång yrkeskarriär som sjuksköterska och chef inom kommunal hälso- och sjukvård. Numera är hon verksam som adjunkt på sjuksköterskeprogrammet på Linköpings universitet med bland annat uppdrag inom interprofessionellt lärande. Hon menar att det skett flera framsteg inom äldrevården och kommunal hälso- och sjukvård gällande såväl verksamheternas utveckling som patientsäkerhet, men att det finns en del kvar att göra.

Med sin långa erfarenhet av kommunal vård är hon efterfrågad inom akademin, inte minst med tanke på God och nära vård. Genom att stärka samarbetet och utbytet mellan akademin och de kliniska verksamheterna menar hon att synergieffekter kan uppkomma med mycket goda resultat för såväl sjuksköterskor som patienter/ personer/ brukare, ”vi behöver arenor där vi delar kunskap”. Även inom det interprofessionella samarbetet som är särskilt beskrivet på Linköpings universitet kan My bidra med kunskap från verkligheten och verksamheten.

My, hur skulle du beskriva utmaningarna inom äldrevård och kommunal hälso- och sjukvård ur ett patientsäkerhetsperspektiv?

En utmaning består av att historiken skiljer sig mellan regioner och kommuner och att hälso- och sjukvården inte är fullt ut implementerad och integrerad i den kommunala vården och omsorgen där vården regleras av mer än hälso- och sjukvårdslagen (SoL och LSS). Historiken spelar roll i detta fall, det som är självklarhet gällande patientsäkerhetsarbete inom regioner och slutenvård är inte riktigt det inom kommunerna Det i sin tur ger upphov till dilemman på olika nivåer i systemet. För att lösa det vardagliga vårdarbetet, prioriteringar, resursfördelning etcetera krävs kunskap, och precis som problemen är mångfacetterade är också lösningarna det.

Bland annat måste patientsäkerheten genomsyra hela systemet, det måste finnas hälso- och sjukvårdsexpertis på högsta ledningsnivå, patientsäkerhet handlar inte om enstaka frågor utan patientsäkerheten påverkas åt ettdera hållet i varje handling och varje beslut såväl i det vardagliga vårdarbetet i kärnuppdraget, i vikten av fungerande team, organisationer, arbetsmiljö, verksamhetssystem, kunskap och lärande.

Expertis som finns idag hos legitimerade sjuksköterskor, men även andra professioner, deras kunskap måste tas tillvara och sjuksköterskor behöver träda fram och behöver leda omvårdnadsarbetet på det sätt som sjuksköterskor är utbildade för. Det finns samband mellan säker vård och antalet sjuksköterskor. Men det är inte bara antalet som räknas utan att kompetensen används på ett lämpligt sätt.

Dessutom kan uppdraget för medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) kan skilja sig åt pga. resursfördelning och det är inte alltid givet att det finns utrymme för patientsäkerhetsfrågor. I bästa fall kan MAS guida och handleda legitimerade sjuksköterskor, bidra till nämnders arbete, medverka vid tillsyner och analysera risker och avvikelser. Men det blir förhoppningsvis bättre, ett arbete med bland annat implementering och ledarskapsutbildningar pågår vilket jag har goda förhoppningar kring.

Arbetssätten i verksamheterna behöver vara genomtänkta och grundade, vara i det som händer nära i de personer det berör. Vi tänker kanske inte att exempelvis basal omvårdnad är kopplat till patientsäkerhet. Därför är sjuksköterskans kompetens viktig i vårdteamet, för att förstå på djupet och för att få kärnuppgiften att fungera på ett bra och säkert sätt. Patientsäkerhet genomsyrar allt vi gör, och det måste finnas i vårt medvetande liksom etik och kommunikation.

- Jag skulle även se fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor; undersköterskor och vårdbiträden lämnas ofta ensamma med alldeles för avancerade uppdrag utan stöd och om kompetensen i teamen inte är tillräcklig kan detta leda till sämre kvalitet och en arbetsrelaterad stress.

Om du hade tre önskningar för att förbättra patientsäkerheten inom äldrevården och den kommunala hälso- och sjukvården, vilka skulle de vara?

1. Sjuksköterskor behöver förutsättningar och resurser för att kunna ta vårt uppdrag att leda omvårdnad med en annan tyngd. Det finns många goda exempel och dessa behöver spridas! Vi behöver få förutsättningar redan under sjuksköterskeutbildningen att stå rustade och förstå vårt uppdrag. Vi behöver bli bättre på att hävda rätten till vår kompetens inom omvårdnad. Genom att vara pedagogiskt rustade skulle vi kunna arbeta ännu bättre med att ingå i och leda vårdteamen på ett tydligt men respektfullt sätt. På så sätt skulle sjuksköterskor vara närvarande i de ”nära” situationerna som personlig hygien, måltider etc. Resurser skulle kunna skapas genom att uppgradera kärnuppdraget och skala bort nödvändig administration.
   
   Det är också viktigt i detta sammanhang att berätta vad vi gör och varför, och det måste vi göra själva, det är vår egen resa. Vi måste synas i samhällsdebatten om vad omvårdnad är. Varför är det till exempel så viktigt att torka torrt mellan tårna? Det är skillnad på ”det ska vara så” och att ha den djupgående kunskapen om vilka konsekvenserna kan bli. Vi behöver goda förebilder: vad det innebär att vara sjuksköterska i denna typ av kontext, där de långvariga relationerna faktiskt bidrar till att stärka det förebyggande arbetet.
   
   
2. Sjuksköterskor behöver vara med i beslutsfattande organ och positioner för att främja en trygg säker och god hälso- och sjukvård. Det är ett uppdrag för sjuksköterskor att leda!
   
   
3. Till sist önskar jag att stuprören i vårdens organisation skulle vara lite färre och att man i högre utsträckning skulle kunna lita på de autonoma professionernas kunskap att leda och driva arbetet. Genom att på detta vis uppgradera sjuksköterskans arbete skulle vi även kunna förbättra patientsäkerheten. Det finns goda exempel från Buurtzorgmodellen i Nederländerna där vårdteamen är autonoma och leder sitt eget arbete i väldigt hög utsträckning. Omvårdnad ska utföras av professionella medarbetare med hög kompetens. Teamen har stöd av coacher och chefer, deras system är självinstruerande och förenklade. Detta har blivit prisat som landets bästa arbetsgivare, vilken omvälvande tanke va?

My avslutar med att åter belysa vikten av koppling mellan verksamheterna och akademin för att kunna ta tillvara på den befintliga kunskapen och använda den; sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har mycket att berätta som vi behöver lyssna på!

Intervjun gjordes av Sandra Månsson, sakkunnig Svensk sjuksköterskeförening.