Vår historia

Sedan Svensk sjuksköterskeförening grundades 1910 har vi utvecklat sjuksköterskans profession och arbetat för god omvårdnad. Vi har på olika sätt påverkat beslutsfattare och myndigheter så att sjuksköterskor ges förutsättningar och inflytande för professionens och patientens bästa. Nedan finns några nedslag i vår historia.

1910

Den 14 mars 1910 bildades Svensk sjuksköterskeförening med syftet att skapa en samlingspunkt för sjuksköterskekåren, främja sammanhållning och bidra till sjuksköterskornas utveckling.

1922 bestämdes det att de fem grupper som representerades i styrelsen (Sophiahemmet, Röda Korset, Fredrika Bremer-förbundets sjukvårdsavdelningar, Södra Sveriges Sjuksköterskehem respektive representant för de ”fria sjuksköterskorna”, som inte var knutna till någon av organisationerna) skulle symboliseras av de fem länkarna i föreningens logotyp.

1920

Före 1920 fanns en uppsjö av sjuksköterskeutbildningar av varierande längd och kvalitet, vilket påverkade både den vård som patienter fick och sjuksköterskors rykte. Utbildningen blev därför en angelägen fråga för Svensk sjuksköterskeförening, som drev ett omfattande påverkansarbete i frågan. Till sist lyckades man och 1920 infördes krav på att alla sjuksköterskeutbildningar skulle granskas och godkännas av staten.

1929

International Council of Nurses (ICN) grundades 1899 för att sjuksköterskor världen över skulle ha ett internationellt forum för utbildningsfrågor. Vid kongressen i Montreal 1929 fick organisationen fem nya länder som medlemmar, däribland Sverige.Representanter för de fem länderna ser ni på bilden, den svenska E. Lind längst till höger.

Idag har ICN över 130 medlemsländer och är en kraftfull röst och organisation för sjuksköterskor och omvårdnad världen över.

1942

Från och med 1940-talet bildades det flera sektioner inom Svensk sjuksköterskeförening för olika sjuksköterskespecialiteter. Först var husmödrarna och laboratoriesköterskorna (1942), följda av skolsköterskorna (1944) och röntgensjuksköterskorna (1945). Vid mitten av 1970-talet fanns det 13 olika sektioner.

Idag har Svensk sjuksköterskeförening drygt 50 nätverk och sektioner som är viktiga kunskapsnav och berikar föreningens arbete.

1953

Riksdagsbeslutet att låta män utbilda sig till sjuksköterskor kom 1951. Redan två år tidigare hade de första manliga eleverna med hjälp av kunglig dispens kunnat påbörja sin utbildning vid S:t Eriks sjuksköterskeskola i Stockholm. En av dem var Allan Härsing, på bilden ses han utexamineras 1953 som första manliga sjuksköterskan i Sverige.

1958

Den 1 januari 1958 trädde det kungliga reglementet i kraft, vilket innebar att en sjuksköterska kunde ansöka om legitimation hos Medicinalstyrelsen. Sjuksköterskan Gunnel Hammarland tog examen den 9 janurari 1958. Hon var bland de första sjuksköterskorna som fick en legitimationsstämpel på sitt avgångsbetyg. Dagens bevis om legitimation utfärdas av Socialstyrelsen.

1960- och 70talen

Det fanns ett behov av att reformera sjuksköterskeutbildningen och främja omvårdnadsforskning, vilket Svensk sjuksköterskeförenings arbete bidrog till.

1967: Svensk sjuksköterskeförening tillsätter en kommitté för att stimulera forskning bland sjuksköterskor.
1972: Svensk sjuksköterskeförening ger ut en skrift med titel Sjuksköterskans/sjukskötarens roll i forskningsarbetet.
1978 disputerade den första sjuksköterskan: Ulla Qvarnström.

Fram till idag har drygt 1000 sjuksköterskor disputerat, majoriteten av deras avhandlingar finns i biblioteket i Sjuksköterskornas hus.

1970-talet

1977 års Högskolereform medförde att sjuksköterskeutbildningen blev högskoleutbildning, vilket var ett avgörande beslut för den professionella utvecklingen. Sjuksköterskeutbildningen gick från en icke-akademisk medicinsk utbildning till en akademisk utbildning med omvårdnad som karaktärsämne. För att säkerställa en hög kvalitet på de sjuksköterskor som utbildades infördes krav på allmän behörighet och det blev fokus på forskningsanknytning.

1995

En viktig del i professionaliseringsprocessen för sjuksköterskor har varit att utveckla en speciell yrkesetik.
Redan 1912 fanns det en serie artiklar i Svensk sjukskötersketidning om sjukvårdens etik och etiska riktlinjer för sjuksköterskor.
1953 antogs sjuksköterskornas etiska kod av den internationella sjuksköterskeföreningen- ICN och infördes även i Sverige.
1995 lyfter Svensk sjuksköterskeförening fram de etiska frågorna ytterligare genom att Sjuksköterskornas etiska råd bildas. De är ett viktigt kunskapsnav som synliggör, debatterar och påverkar aktuella etiska frågor för professionen. På bilden syns Sjuksköterskornas etiksa råd från 2024.

2003

Genom tiderna har Svensk sjuksköterskeförening haft olika medlemstidskrifter för att stärka professionen och sprida kunskap. År 2003 möter vi Omvårdnadsmagasinet som vi känner den idag för första gången. Artiklar och reportage i tidningen syftar till stimulera den professionella utvecklingen genom att synliggöra möjligheter och utmaningar som sjuksköterskestudent eller sjuksköterska. Omvårdnadsmagasinet underlättar för läsarna att hålla sig uppdaterade med artiklar om resultat från forskning och utveckling och därigenom bidra till att de omsätts i klinisk verksamhet.

2017

Svensk sjuksköterskeföreing övertar ansvaret från Socialstyrelsen för Kompetensbeskrivning för leg. sjuksköterska.

Dokumentet är en gemensam nationell beskrivning av den legitimerade sjuksköterskans ansvar och kompetens baserat bland annat på de nationella examensmålen för sjuksköterskeexamen.
Kompetensbeskrivningen syftar till att utgöra ett stöd för legitimerad sjuksköterska, beslutsfattare och verksamhetsansvariga och beskriver den legitimerade sjuksköterskans självständiga ansvar för omvårdnad.