Internationella sjuksköterskedagen – en dag att stanna upp och känna stolthet

Den 12 maj varje år firade vi Internationella sjuksköterskedagen. För mig är det en dag att både lyfta blicken och stanna upp, att synliggöra det arbete som görs av sjuksköterskor varje dag och som är helt avgörande för hälsa och liv.

Runt om i Sverige uppmärksammades dagen på många olika sätt. På arbetsplatser samlades kollegor kring forskningsfika, seminarier och föreläsningar. I sociala medier och i artiklar och blogg delades berättelser om varför man valt att bli sjuksköterska och vad som behövs utvecklas i framtiden. Flera offentliga tack och gratulationer delades, vilket bidrog till att synliggöra och uppskatta sjuksköterskors kunskap.

Det är en dag som tydligt visar både stoltheten i yrket och den kraft som finns i omvårdnad. Årets internationella tema, “Our Nurses. Our Future. Empowered Nurses Save Lives”, speglar just detta, att stärka sjuksköterskor är att stärka vården, att rädda liv.

Visste du att grunden till modern omvårdnad lades för över 150 år sedan? Datumet för firandet, 12 maj, valdes eftersom det är Florence Nightingales födelsedag. Hon var inte bara sjuksköterska, utan också reformator, statistiker och pionjär. Under Krimkriget på 1850-talet visade hon hur noggranna observationer, förbättrad hygien och ett systematiskt arbetssätt kunde rädda liv. Hennes användning av statistik för att följa upp och förbättra vården lade grunden för hur sjukvård senare organiserades. Det handlade om kunskap, struktur och ständig förbättring, sådant som vi idag känner igen som evidensbaserad praktik.

Sjuksköterskeyrket har också förändrats stort över tid. Sedan införandet av legitimation 1958 har sjuksköterskeyrket i Sverige utvecklats som en reglerad profession med tydligt ansvar med stärkt patientsäkerhet. Legitimerade sjuksköterskor har en avgörande kunskap för att både hälso- och sjukvården och samhället ska fungera, och bidrar varje dag till patienters trygghet, hälsa och livskvalitet, samtidigt som de utvecklar ny kunskap genom forskning. Professionell autonomi och möjligheten att påverka vårdens utveckling vilar på vetenskaplig grund. Det förutsätter sjuksköterskor som både bedriver forskning och omsätter den i klinisk praktik.

I Sverige började omvårdnad utvecklas som akademiskt ämne under 1970-talet. En av de första disputerade sjuksköterskor (1978) Ulla Qvarnström och Astrid Norberg var tidiga att etablera omvårdnad som ett vetenskapligt kunskapsområde. Idag är omvårdnad ett etablerat och självständigt vetenskapsområde, med flera tusen disputerade sjuksköterskor och omkring 100–200 professorer i ämnet.

Det är i mötet mellan människor, kollegor emellan, mellan forskning och praktik samt mellan utbildning och verklighet, som något verkligt händer, både nationellt och internationellt. Därför är mötesplatserna så viktiga.

Svensk sjuksköterskeförening är aktiv i flera internationella sammanhang som bidrar till detta kunskapsutbyte. Ett exempel är NCNR, Nordic Congress of Nursing Research, en viktig mötesplats för med nordiskt och internationellt perspektiv. Denna gång arrangeras kongressen i Aarhus den 10–12 juni.

Nu kan vi också dela en nyhet: Sjuksköterskedagarna 2027 arrangeras den 18–19 mars i Stockholm. Det är en möjlighet att få inspiration, fylla på med ny kunskap och möta kollegor från hela landet som delar samma engagemang. Och kanske viktigast av allt, att få känna att man är en del av något större.

Allt detta handlar ytterst om att stärka hälso- och sjukvårdens kvalitet och patienters möjlighet till en trygg, säker och värdig vård.

För mig är Internationella sjuksköterskedagen just det, en påminnelse om varför vi valde yrket från början. Och en påminnelse om vilken kraft som finns i omvårdnad, när vi gör det tillsammans.