När samhället prövas i kris och krig behöver sjuksköterskan vara redo

När samhället prövas i kris och krig och vardagen plötsligt vänds upp och ner står sjuksköterskan där – redo att fatta beslut, skapa trygghet och ge vård mitt i kaoset. Den styrkan byggs inte i stunden, utan i det vi gör i fredstid: genom övning, förberedelse och modet att ta ansvar redan idag.

Utöver den allmänna tjänsteplikten kan även civilplikten aktiveras, vilket innebär att sjuksköterskor kallas in för att säkerställa hälso- och sjukvårdens funktion vid kriser eller i krig. Civilplikten innebär att sjuksköterskan bidrar med professionell kompetens för att rädda liv, lindra lidande och upprätthålla grundläggande vård – på sjukhus och vårdcentraler, i fältsjukhus, evakueringsplatser, äldreomsorg och hemsjukvård.

Civilplikt och beredskap handlar inte bara om planer och resurser. Det handlar om människor, om ansvar, om vår plikt gentemot samhället. Det handlar om förmågan att fatta snabba beslut, ge vård under press, prioritera rätt, samverka i team och skapa tillit mitt i kaos. Här är sjuksköterskans kompetens ovärderlig.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda åtgärder för att kunna använda civilplikt inom hälso- och sjukvården. Uppdraget innebär att identifiera vilka befattningar som kan omfattas, vilka krav och utbildningsinsatser som behövs samt hur beredskapen ska samordnas för att personal snabbt ska kunna kallas in vid kris eller krig. I detta arbete har professions- och fackliga organisationer deltagit i en hearing för att diskutera förslagen – och att sjuksköterskan är en självklar del av denna planering råder ingen tvekan om.

Motståndskraft i kris byggs genom utbildning och återkommande träning. Simuleringsövningar är ett viktigt verktyg: de ger sjuksköterskor möjlighet att öva beslutsfattande, kommunikation och samarbete under realistiska förhållanden. Att hålla sig förberedd och uppdaterad kring rutiner, läkemedel, utrustning och vårdprotokoll i beredskapssituationer är en central del av det professionella ansvaret.

Genom träning kan vi möta de specifika utmaningar som sjuksköterskor ställs inför vid katastrofer och lära oss hantera dem på ett sätt som säkerställer effektiv och etisk omvårdnad – vård som ges med respekt, värdighet och rättvisa även under de mest krävande förhållanden. På så sätt bygger vi kunskap, trygghet och motståndskraft.

Vår profession är en bärande del av Sveriges motståndskraft i kris och krig. Sjuksköterskans röst måste därför höras i beredskapsplaneringen.