Filmade inslag

The effectiveness of teaching holistically safe care during a standardized patient simulation

Adam Hviid
Master of Nursing Science.
Malmö University, Department of Care Science

Katherine Webster
Master of Science.
Malmö University, Department of Care Science

Standardized patient simulation is offered to students in the third-year bachelor nursing programmes.

In relation to innovation of standardised patient simulation, students effectively learned how to refine the combined use of the A-E model, phenomenological empathy and sense of coherence. This promotes the student nurses’ ability to holistically structure their therapeutic connections and interventions, drawn directly from the patients presenting needs (Webster & Carlson, 2020).

Simulering i specialistprogram psykiatrisk omvårdnad

Jörgen Öijervall
Specialistsjuksöterska psykiatrisk omvårdand
Universitetsadjunkt i omvårdand, Högskolan i Halmstad

Simulering har definierats som öva realistiska omvårdnadssituationer i en trygg utbildningsmiljö. Det är en specifik metod som används i utbildning för utveckla kliniska färdigheter. Det kan ta en utgångspunkt att arbete med en röststyrd docka, men det finna även andra alternativ som videoklipp eller rollspel. Vi har valt att jobba med rollspel med motivering att få med de fördelar som dramapedagogiken kan ge studenten. En upplevelse är att få möjlighet som student att närma sig patientens livsvärld.

Simulering är ett sätt att träna och tillämpa kunskaper och färdigheter i ett scenario som är anpassat till studenten utbildningsnivå. Simuleringen ska vara realistisk och en vårdmiljö som liknar den studenten möter på den verksamhetsförlagda utbildningen eftersträvas. Det kan ges möjlighet att träna färdigheter inom psykiatrisk omvårdnad, såsom kommunikationsfärdigheter, beslutfattande och samarbete i team i en säker miljö, med efterföljande reflektion. Scenariot tar sin utgångspunkt i något av kursens lärandemål. Det kan ha tillägg av någon CRM princip(Crew Resource Management)

Scenariot utgår från att studenten kommer agera i någon roll av specialistsjuksköterska i psykiatri, patient eller närstående. Rollen blir tilldelad en vecka i förväg, detta för studenten ska ha möjlighet att förbereda sig som patient eller närstående. Scenariot har ingen specifik tidslängd, men runt 10-15 minuter är rimligt. Efter scenariot finns en gemensam reflektion. I denna finns tre delar, Beskrivande fasen, Analysfasen och Avslutningsfasen. Det finns en tanke med att börja reflektionen med den student som gestaltat patienten. Dels då det är viktigt att den upplevelsens får speglas, samt att reflektionen får med ett tydligt patientperspektiv. Studenterna lyfter fram i denna fas personligt och konkret vad de tar som en erfarenhet från scenariot. En erfarenhet som kan användas i den kliniska verksamheten.

Att använda dramapedagogikens teori innebär att det finns en möjlighet till djupinlärning samt ett aktivt dialektiskt utforskande engagemang i en kunskapsprocess. Vilket i sin tur medför användningen av dramat kan vara en del av utvecklingen av livslångt lärande samt, för att förbättra sjuksköterskans personliga utveckling och professionella attityder och utveckla sin empatiska förmåga. Drama var också användbart för att förbättra sjuksköterskans etiska och relationella kompetens, öppenhet, dialog, förståelse och personlig reflektion.

Simuleringens oändliga möjligheter

Stefan Aregger Lundh Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad
Leg. Sjuksköterska/Spec. ambulanssjukvård

Emma Edberg Matei Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad
Specialistsjuksköterska inom psykiatri

Jörgen Greve Universitetsadjunkt, Högskolan Kristianstad
Specialistsjuksköterska inom anestesi och äldre

Petra Lilja Andersson bitr. professor, Högskolan Kristianstad Specialistsjuksköterska inom anestesi och intensivvård

Sjuksköterskans roll blir allt mer komplex, men det finns oändliga möjligheter att med simulering förbereda sjuksköterskestudenten genom hela utbildningen. Exempel på vårdsituationer är det personcentrerade mötet, det pedagogiska samtalet, den akut sjuke patienten, våld i nära relation, palliativ vård, psykisk ohälsa, kommunikation och ledarskap. Kontexten kan genom projicering utgöras av olika vårdmiljöer såsom hemmet, vårdavdelning, mottagning och särskilt boende. För att uppnå en god kvalitet i simulering krävs kontinuitet, progression, kompetens och tydliga mål.

Neonatal återupplivning -kompetensutvecklande simulering

Deltagare från neonatal IVA:

Thomas Fors Sundström, IVA-sjuksköterska

Hanna Örnberg, Leg. sjuksköterska

Jenny Burman, undersköterska

Fredrik Hegardt, ST narkos och neonatologi

Ingela Lindenius, barnmorska

Akut omhändertagande i samband med förlossning av prematurfött barn med behov av hjärt -och lungräddning och akut blodtransfusion. Miljö: barnrum placerat i nära anslutning till förlossningssal. Deltagare i caset: 1 läkare, 2 sjuksköterskor, 1 undersköterska + instruktörer.

Scenarioträning med patientsimulator i sjuksköterskeutbildningen - ”Det här vill vi göra oftare”

Deltagare från Clinicum Betula, kliniskt träningscentrum Umeå universitet:

Sjuksköterskestudenter i termin 3

Sjuksköterskestudenter i termin 6

Pia Hedberg, universitetslektor, Institutionen för omvårdnad

Kristina Lämås, avdelningschef Clinicum Betula

Beskrivning av scenarioträning med patientsimulator i grundutbildningen till sjuksköterska vid Umeå universitet. Under utbildningen sker en progression i lärandet där studenterna vid första tillfället bekantar sig med simuleringsmiljön och sin kommande yrkesroll under termin 2. Scenarioträning återkommer i termin 3 och 5 med ökande komplexitet och självständighet. Den avslutande scenarioträningen i termin 6 har fokus på interprofessionellt teamarbete.

VFU-examination i specialistsjuksköterskeprogrammet inom ambulanssjukvård

Jonas Alex
lektor och specialistsjuksköterska inriktning ambulanssjukvård

Tom Uppstu
adjunkt och specialistsjuksköterska inriktning ambulanssjukvård

Mattias Byström
”Student” som examineras

Emil Magnusson
”Student” som är följare

Simuleringstillfället handlar om ett prehospitalt omhändertagande av en person med misstänkt anafylaktisk chock där en student examineras. Vid bedömningen använder vi oss av ett bedömningsformulär.

Natt på Kliniskt träningscenter (KTC)

Marcus Gustafsson
Specialistsjuksköterska Anestesi & Ambulans/Adjunkt
Hälsohögskolan i Jönköping: Avdelningen för omvårdnad

Kicki (Christina) Petersén
Sjuksköterska/adjunkt
Hälsohögskolan i Jönköping: Avdelningen för omvårdnad

-Klockan är nu 02:00 säger läraren. Två studenter förbereder sig i korridoren för uppgifter de fått. Salen släcks ned, helt mörkt förutom ljuset som strålar in under dörren. Läraren fixar med något, nu hörs snarkningar och snusningar från de andra sängarna. Fyra studenter sitter kvar i salen i totalt mörker och lyssnar in de ljud och företeelser som förekommer på salen. Ljud och ljus från korridoren? Vad händer när dörren öppnas? Vad upplever patienterna här inne? Så börjar vår simulering.

IPS Stroke – En interprofessionell simulering

IPS stroke

Simon Tidén
Specialistsjuksköterska inom anestesi
Universitetsadjunkt, Linköpings universitet

På Linköpings universitet har sjuksköterske- och läkarstudenter simulerat tillsammans kring akuta scenarion sedan 2011, men från och med HT -20 har vi på Linköpings universitet tillsammans med studieorterna Norrköping, Jönköping och Kalmar startat upp simuleringen, IPS Stroke.

IPS Stroke är en interprofessionell simulering där studenter från många av våra program på Medicinska fakulteten medverkar: Läkare-, Sjuksköterske-, Fysioterapeut- och Arbetsterapeutprogrammet. Det planeras också att under kommande terminer få med studenter från Logoped-, Socionom- och Biomedicinska analytikerprogrammen.

Studenterna simulerar i ett team utifrån deras olika studentprofessioner och ska tillsammans under den interprofessionella simuleringen vårda patienten under hela vårdförloppet från ankomst till akutmottagningen, vårdavdelning dag 7, planering för hemgång dag 12 och hembesök dag 21. Simuleringen består av flera delar där simuleringar, observationer och reflektionstillfällen varvas.

Simuleringen syftar till att utveckla kompetensen för att arbeta tillsammans med andra professioner i interprofessionella team med målsättningen att bedriva en god, säker och effektiv vård. IPS Stroke är ett av dessa återkommande utbildningsmoment som samlar studenter från flera utbildningsprogram för att lära och utvecklas tillsammans.

Den här filmen ger er en inblick i detta nya och unika simuleringsmoment, som vad jag vet inte genomförs på något annat universitet i den här interprofessionellt storskaliga omfattningen.

Simulering i kommunehelsetjenesten – hvor begynner vi?

KlinObsKommune er utviklet i et samarbeid mellom flere Utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Norge. Prosjektmedarbeiderne har erfaringer fra både sykehus og kommunehelsetjenesten, og dagens foredragsholdere har bidratt i arbeidet med modellen:

Eva Linnerud, intensivsykepleier/spesialrådgiver Senter for medisinsk simulering (SimAhus), Akershus Universitetssykehus,

Line Hurup Thomsen, sykepleier med mastergrad i helsetjenester til eldre/fagrådgiver ved Utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Rogaland,

KlinObsKommune er en kompetanse- og implementeringsmodell innen kliniske observasjoner og handlingsberedskap. Simulering har en viktig plass i dette, men på hvilken måte? Det skal vi forsøke å belyse i vårt innlegg.

Helsetjenesten skal sørge for en faglig forsvarlig ivaretagelse av pasienter uavhengig om pasienten befinner seg i spesialist- eller kommunehelsetjeneste. Kortere liggetid i sykehus, færre sykehussenger, sykere pasienter og flere skrøpelige eldre har skapt store krav til helsepersonells kompetanse i kommunene. Norske helsemyndigheter har satt tidlig oppdagelse av forverret somatisk tilstand på agendaen ved å utarbeide egne nasjonale faglige råd for både sykehus og kommune. Innholdet i KlinObsKommune er i tråd med disse rådene.

Hva er KlinObsKommune?
Modellen KlinObsKommune viser fagområder som bør vektlegges for å styrke klinisk observasjonskompetanse og handlingsberedskap i kommunehelsetjenesten. Modellen er visualisert som en kompetansetrapp der trinnene viser hva som anbefales vektlagt i en gitt rekkefølge. Det er kompetansebehovet ved arbeidsstedet som avgjør hvilket trinn hver enkelt avdeling velger å starte på. Så før en starter bør det gjennomføres et forarbeide der leder og fagansvarlig vurderer kompetansebehov i egen avdeling.

KlinObsKommune instruktører
En forutsetning for å jobbe etter modellens trappetrinn er å utdanne egne instruktører som igjen driver opplæring av sine kollegaer i egen avdeling. Læringsmateriell på de ulike trinnene er standardisert og tilpasset kommunale helsetjenester. Instruktører bruker metoder som forberedende e-læring, teoriundervisning, ferdighetstrening og simulering. På trinn 3 anbefales for eksempel kurskonseptet ProACT kommuneversjonen. Her introduseres de ansatte for simuleringstrening som videreutvikles på trinn 4 og 5 i modellen.

Implementering av KlinObsKommune
Langsiktig og systematisk tilnærming er viktig for å etablere ny kompetanse i daglig praksis. Behovet for raske tilpasninger og oppdatering av kompetanse blant helsepersonell krever å sette søkelys på standardiserte kompetansehevende tiltak som bidrar til kollektive løft. For å sikre at helsepersonells faglige utøvelse er i samsvar med innhold i nasjonale føringer må det fokuseres på alle nivå i organisasjonen. Det er lederes ansvar å sørge for at helsepersonell har den kompetansen som er nødvendig for å ivareta pasienten faglig forsvarlig. For å møte dagens og fremtidens utfordringer er det derfor viktig at tjenestene har en lærende kultur som setter pasienten i fokus. Å være en lærende organisasjon innebærer dermed like mye å bygge strukturer for læring i organisasjonen som å utvikle kompetanse hos den enkelte medarbeider.

Att utöva kongruent ledarskap i patientnära omvårdnad – simulering i Kliniskt Lärande centrum (KLC) i kursen Leda, genomföra och utveckla omvårdnad i termin 6

Lisbeth Hillström
Leg, Sjuksköterska fil. Mag i Omvårdnad
Universitetsadjunkt
Institutionen för Hälsovetenskap Högskolan Väst, Trollhättan

Anette Bergstrand
Fil mag. & Specialistutbildad sjuksköterska vård av äldre
Universitetsadjunkt, Institutionen för Hälsovetenskap Högskolan Väst, Trollhättan

Syftet med vårt förbättringsarbete var att förbereda studenterna inför NKSE praktiskt prov samt att stärka upp studenternas omvårdnadskunskaper. Det har även i programutvärdering framkommit att studenter efter avslutad utbildning har svårt att definiera ämnet omvårdnad vilket även uppmärksammats under VFU i termin 6. Många studenter som genomfört NKSE praktiskt prov under sjuksköterskeprogrammets sista kurs har också genom åren uppgett att de upplevt stark stress inför momentet.

Vi provade därför under höstterminens kurs att introducera en obligatorisk färdighetsträning i form av simulering i Kliniskt Lärande Centrum (KLC) genom rollspel. Studenterna fick prova på rollen som patient och sjuksköterska men också att ha rollen att bedöma medstudentens genomförande utifrån ett OSCE-protokoll, som är ett känt instrument under utbildningen.

Momentet gick sedan vidare genom att studenterna diskuterade och reflekterade kring sjuksköterskans ansvar för omvårdnaden utifrån ett kongruent ledarskap samt hur arbetet kan fördelas och delegeras i relation till styrdokument och författningar.

Traumadag för sjuksköterskestudenter

Nina Aakre
Anestesisjuksköterska
Anestesikliniken och KTC (klinisk träning center) i Kalmar

Tillsammans med:
Anna Björnhäll, ambulanssjuksköterska
Ann-Christin Eriksson, operationssjuksköterska
Karin Häggblad, IVA- sjuksköterska, jobbar på KTC (kliniskt träningscenter)
Lena Karlsson, röntgensjuksköterska
Magdalena Marocevic, sjuksköterska akuten
Maria Eriksson, ambulanssjuksköterska
Marie Karlsson, sjuksköterska akuten

Traumapatientens väg genom vården är beroende av en komplex organisation där många aktörer samverkar för att patienten skall få en snabb och säker vård. För att förstå hur de olika delarna av denna organisation hänger ihop och hur denna samverkan går till så kommer studenterna att få delta i en scenarioövning där de får möjlighet att observera, agera och reflektera kring de olika stegen. Under dagen kommer studenterna att medverka i en systematisk genomgång av traumapatientens resa genom akutsjukvården.

Övningen sker i samverkan med sjuksköterskor från ambulans, akuten, röntgen, intensiven, anestesi och operation.

Examination av professionell kompetens i simuleringsmiljö

Eva Broberger
lektor, sektionen för omvårdnad
Karolinska Institutet

Carina Georg
adjunkt, sektionen för omvårdnad
Karolinska Institutet

Filmen visar hur sjuksköterskeprogrammets kliniska slutexamination av professionell kompetens genomförs i par om två studenter i en simulerad miljö på Kliniskt Tränings Center (KTC). Examinationen omfattar tre steg; planering av scenariot utifrån erhållen patientdokumentation, omhändertagande av patienten, individuell skriftlig SBAR-rapportering och självvärdering av lärande samt egen och teamets insatser vid simuleringen. Samlad individuell skriftlig återkoppling ges utifrån OSCE och HF:s mål för sjuksköterskeexamen.

Senast publicerad:

Som medlem tar du del av alla våra förmåner.