Patientsäkerhetsarbete i sektioner och nätverk

Våra sektioner och nätverk fick en inbjudan att dela med sig av patientsäkerhetsarbete- och projekt som de varit delaktiga i. Nedan ser ni en sammanställning av de inskickade bidragen.

Astma- allergi- och KOL sjuksköterskeföreningen ASTA

Astma, allergi och KOL-sjuksköterskor i ASTA värderar patientsäkerheten högt. Detta görs bland annat genom årliga utbildningsdagar till medlemmarna och genom att föreningen tar fram metoddokument för en jämlik och säker vård, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Dessa dokument revideras regelbundet för att ständigt vara aktuella.

ASTAs hemsidalänk till annan webbplats under fliken dokument finns bland annat ett metoddokument om pricktest, spirometri, eksembehandling samt akut astmabehandling till barn.

Nikola nätverk

Blås- och tarmdysfunktion är vanliga och utgör folkhälsoproblem. Syftet för Nikola nätverk är att på nationell nivå driva utvecklingen och öka patientsäkerheten inom området genom att öka kunskapen hos vårdpersonal, sjukvårdshuvudmän och allmänhet. Allt material inom Nikola är öppet och fritt att använda och allt syftar till ökad patientsäkerhet genom att bidra med kunskap och underlag/material för förebyggande åtgärder och god vård.

Kvalitetsprogrammen riktar sig främst till sjuksköterskan och tillhandahåller vad som krävs för att kunna förstå och genomföra basal utredning och behandling av blås- respektive tarmdysfunktion hos vuxna och barn. www.nikola.nulänk till annan webbplats

Kunskapsunderlag för adekvat omhändertagande vid blåsdysfunktionlänk till annan webbplats, framtaget i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening är ett omtyckt material med kortfattad information om basal utredning och behandling vid blåsdysfunktion.

Kateterfakta.nulänk till annan webbplats syftar till att ge ökad kunskap främst till patienter och närstående men även till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med kateterbehandling. Den webbaserade utbildningsplattformen togs fram i samverkan med patientorganisationerna Neuroförbundet, RTP och Sinoba. Innehållet är relevant information om de tre olika kateterbehandlingar som används för avlastning av urinblåsan: ren intermittent kateterisering (RIK), kvarliggande urinkateter genom urinröret eller som en suprapubisk kateter.

Samarbete med Senior Alert, länk till annan webbplatsett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention. Nikola har bidragit med material för riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning av blåsdysfunktion.

På uppdrag av Socialstyrelsen gjorde Nikola en genomlysning av området blåsdysfunktion samt gav förslag på indikatorer att kunna användas i förebyggande arbete för äldre som riskerar att drabbas av urininkontinens. Blåsdysfunktion hos äldre personer. Indikatorer vid urininkontinens och andra symtom vid vård av äldre personer i särskilt boende eller hemsjukvård. länk till annan webbplats

Nätverket för Rehabiliteringssjuksköterskor

På den medicinska rehabiliteringskliniken i Sandviken sker ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med mätning och analys av förekomst av trycksår, efterföljsamhet till hygienregler och antibiotikabehandling. Resultatet från de gjorda mätningarna återförs till personalen. Inventering av interprofessionella förbättringsarbeten kring att motverka vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens görs regelbundet.

Medarbetare informeras om nya rutiner gällande bl.a. vårdhygien via exempelvis APT, mail, utbildning i kompetensportalen.

Avstämning i samband med att nya riktlinjer införts och kontroll av följsamhet sker regelbundet.

Psykiatriska riksföreningen för Sjuksköterskor (PRF)

Under hösten kommer magisteruppsatsen
”Patienter och närståendes synpunkter och klagomål på psykiatrisk vård - en källa för utveckling av patientsäkerhet” att examineras. Författare är Susanne Andersson (distriktssköterska) och Paula Forsberg (leg. sjuksköterska), båda arbetar som handläggare på Patientnämnden inom region Dalarna.

Introduktion: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i en rapport pekat på brister inom psykiatrisk vård. Orsaker som bristande samordning och personcentrering gör att patienter inte får sina behov tillgodosedda. Studier har visat på att patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården är en viktig kunskapskälla för att identifiera problem och patientsäkerhetsrisker i vården. Genom att ta tillvara deras synpunkter och klagomål kan vården förbättras.

Syfte: Var att A) Beskriva vilka synpunkter och klagomål som inkommit från patienter och närstående avseende psykiatrisk vård till patientnämnden och B) Beskriva patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter av psykiatrisk vård som inkommit till patientnämnden.

Metod: Retrospektiv, deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats. A) Studien baseras på samtliga inkomna ärenden till patientnämnden under 2019, avseende psykiatrisk vård vid Region Dalarna. Kvantitativ redovisning av klagomålens kategorisering. B) Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera inkomna ärenden till patientnämnden beträffande patienters och närståendes upplevelser och erfarenheter av psykiatrisk vård.

Resultat: A) Patientnämnden tog under 2019 emot totalt 199 synpunkter och klagomål på psykiatrisk vård, majoriteten av klagomålen handlade om brister i kommunikation. B) Den kvalitativa innehållsanalysen omfattade 79 skriftliga ärenden. Patienters och närståendes erfarenheter och upplevelser kan sammanfattas som bristande tillit till vården, brist på personcentrerad omvårdnad, brister i vårdkedjan och organisatoriska brister i vården.

Citat från en patient: ”Det förs en konversation om mig och mitt ärende, men ingen pratar med mig eller ger mig nån form av information.”

Slutsats: Patienter och närstående vill bidra till hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete. Det är därför viktigt att deras synpunkter och klagomål tas tillvara och används i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Föreliggande studie påvisar brister inom psykiatrisk vård vilket ligger i linje med de iakttagelser som IVO har sammanställt.

Riksföreningen för skolsköterskor

Har i samarbete med Svenska skolläkarföreningen reviderat dokumentet Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats länk till annan webbplats. Den är en verktygslåda för de som vill nå en hög patientsäkerhet och kvalitet utifrån lagstiftningen och på olika nivåer inom Elevhälsans medicinska insats (EMI). Kvalitetsmåtten är en hjälp för vårdgivare, verksamhetschef samt hälso- och sjukvårdpersonal (skolsköterskor och skolläkare). Den nya versionen har fokus på hur kommuner och fristående huvudmän ska klara av att uppfylla de lagkrav som finns. För professionen blir det ett verktyg att använda för måluppfyllelse för uppdraget och i dialog med övrig elevhälsa.

Med högre kvalitet i verksamheten ökar patientsäkerheten därför är detta dokument viktigt.

Sektionen Handledning i Omvårdnad

Handledning i omvårdnad för en säkrare patientvård

Att delta i handledning i omvårdnad ger möjlighet att utveckla och stärka sjuksköterskan i sin professionella yrkesroll. Handledning i omvårdnad med syfte att ge patienten en god och säkrare patientvård. Det är en pedagogisk grupprocess där alla har möjlighet att bearbeta tankar, känslor och handlingar detta ger möjlighet till en ökad självkännedom. Handledning i omvårdnad utgår från deltagarnas egenupplevda berättelser och bearbetas utifrån olika teoretiska perspektiv som omvårdnad, etik, gruppdynamik och ledarskap. Sjuksköterskorna får genom att delta i handledning möjlighet att reflektera i grupp, med sig själv och andra sjuksjuksköterskor, utveckla nya förhållningsätt med olika ”verktyg” att använda vid svåra omvårdnadssituationer i sin yrkesroll och i sitt omvårdnadsarbete.

Citat efter avslutad handledning

"känns bra att veta att jag inte är ensam, vi har alla samma sorts problem" "gruppen får mig att tänka på ett annat sätt" " jag har fått ett redskap och bättre struktur i jobbet" " bra att själv få hjälp att hitta lösningar" " jag har blivit mer medveten om vad som är mitt ansvar" " jag har lärt mig mycket genom att lyssna på andras erfarenheter" "känner mig säkrare i att våga kommunicera svåra frågor, mindre konflikträdd" " känner att något har hänt med mitt chefskap, känner mig starkare, modigare".

Läs mer i denna artikel om omvårdnadlänk till annan webbplats.

Sjuksköterskor i Cancervård

Representanter från Sjuksköterskor i Cancervård leder arbetet i en europeisk expertgrupp EONS (European Oncology Nursing Society) advocacy working group gällande Cancer Nursing Index. Instrumentet beskriver utveckling och status för sjuksköterskor inom cancervård i Europa. Delarna som bedöms är Education and Career Development, Patient and Occupational Safety, Recognition, Working Conditions and Impact and Workforce.

På hemsidan kan ni ladda ner Cancer Nursing Indexlänk till annan webbplats och se reultaten för Sverige och övriga medlemsländer i Europa.

Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård SFSD

Region Kronoberg har genomfört ett förbättringsarbete för att underlätta övergången från barn- till vuxensjukvård för ungdomar med diabetes typ I. För patienten, som vill ha en hög grad av delaktighet, gjorde övergångsperioden plötsligt livet mer stressande och ledde till känslor av osäkerhet och brist på kontroll. Arbetsgruppen identifierade att de största skillnaderna bestod av teamarbete, rutin för kallelse och uppföljning av diabetessjukdom och rutin för uppföljning med laboratorietester. En arbetsgrupp bestående av patient, diabetessamordnare och en sjuksköterska från barn-och medicinklinikerna bildades. Resultatet kan beskrivas i två delar:
- En broschyr togs fram i syfte att välkomna den unga vuxna till diabetesenheten på medicinkliniken och används i barnkliniken före övergången.länk till annan webbplats

- Genom dialogen, arbetsprocessen och samskapandet blev det uppenbart att båda klinikerna var tvungna att göra förändringar i sin övergångsrutin. På det sättet visade sig denna förbättring vara en fråga om kvalitet och patientsäkerhet, för båda klinikerna och inte minst för patienten.

Sektionen för Sveriges hygiensjuksköterskor

Sektionen har drygt 130 medlemmar och är anställda på Regionernas/Landstingens Vårdhygieniska enheter. Vi arbetar nära regionernas öppenvård, slutenvård och tandvård. De flesta av enheterna arbetar också ut mot kommunal vård och omsorg.

Vårt fokus är att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är den mest förekommande vårdskadan. Framförallt handlar det om följsamhet till basala hygienrutiner, rutiner vid vård där vårdtagaren har en känd smitta, rengöring och desinfektion av utrustning och lokaler, inköp av vårdtagarnära produkter, om- och nybyggnationer av vårdlokaler.

Att ha kunskap om och förståelse för hur viktiga hygienrutinerna är i allt vårdtagarnära arbete och handledning av kollegor i andra yrkeskategorier i dessa frågor är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnadskompetens.
Vi har en kompetensbeskrivning som vi formulerat tillsammans med Svensk sjuksköterskeförening,

Kompetensbeskrivning Hygien

Svensk Förening för Vårdhygien samlar flera professioner med arbetsuppgifter och intresse i vårdhygieniska, sektionen har en egen del av hemsidanlänk till annan webbplats.

Sektionen samarbetar med kollegor i de övriga nordiska länderna och genomför en gemensam konferens ungefär vart 4:e år.

Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO)

För att kvalitetssäkra vården, göra den patientsäker samt att tydliggöra sjuksköterskans ansvar och kompetens inom palliativ omvårdnad, har SFPO sedan 2011 arbetat för en diplomering av sjuksköterskor med fördjupad kunskap och erfarenhet av palliativ omvårdnad. Sektionen har utarbetat Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska på avancerad nivå i palliativ omvårdnad.

Ett arbete med att beskriva kompetens inom palliativ omvårdnad för grundutbildade sjuksköterskor är initierat, denna beskrivning kan användas i sjuksköterskeutbildningarna. Detta kommer i förlängningen att förbättra säkerheten och vården för patienter med palliativa behov. SFPO har även anordnat ett flertal utbildningsdagar för sjuksköterskor om palliativ vård ur flera perspektiv, för att på så vis sprida kunskap. För mer information om det arbete vi gör, besök: Palliativ omvardnad eller vår Facebooksida.

Specialistföreningen för Öron-, Näs och Halssjuksköterskor (FÖNH)

FÖNH har under våren arrangerat Webinarium angående Covid-19.

Att vårda patienter med trakeostomi kräver särskild kompetens. FÖNH har deltagit i framtagandet av de Nationella riktlinjerna för trakeotomilänk till annan webbplats.

Kompetensbeskrivningen är nyligen reviderad med mål att stärka Öron-, Näs och Halssjuksköterskans roll vilket i sin tur leder till ökad patientsäkerhet:

Kompetensbeskrivning FÖNH

Senast publicerad: 2020-11-17 14.35